Polisvakta

Polisvakta


När Gustaf II Adolf besökte Göteborg 1624 anhöll göteborgarna om dispositionsrätten till markområdet som då tillhörde en kungspark under Älvsborgs slott. Kungen samtyckte och i gåvobrev kallades området Engegårdens skog. Efter diverse turer under åren framöver skiftade äganderätten till området. Först vid införlivningen av Majorna år 1868 blev Slottsskogen göteborgarnas definitiva egendom. 


Det var inte vem som helst som fick promenera i Slottsskogen. En kungörelse av 1776 föreskrev att ”stadens borgerskap och hederlige invånare med hustrur och barn samt nödig betjäning får uppehålla sig där”. Men ”gesäller, matroser, drängar, tjänstegossar, pigor, krögare och månglerskor tillåts icke spatsera i Slottsskogen annorstädes än på den genomlöpande vägen.”.

Hansson Svedberg och Johannes Toll. Såsom parkpoliser erhöll de en årslön på 1 175 kronor. Förmånen av fri bostad uppskattades till 225 kronor om året och fråndrogs lönen.


Behov av polisbevakning


Skötsel av Slottsskogen åvilade en styrelse och av ett protokoll av den 28 december 1875 framgår att ”till våren ska en parkvakt antagas med aflöning af 60 kronor i månanden jemte fri bostad i portvaktsstugan och med åliggande som framledes kommer att närmare bestämmas”.


I ett annat protokoll av den 3 februari 1876 framgår att: ”Styrelsen antog till parkvakt poliskonstapel nr 7 Sven Niklas Nilsson med löneförmåner som förut blivit bestämt och vartill ska komma lämplig uniformsbeklädnad”.


Många aktiviteter i Slottsskogen och behovet av en polisstation


Kring förra sekelskiftet var det många aktiviteter och utskänkningsställen som förknippades med Slottsskogen. Dansen tråddes i Dufvas backe och friluftsteater fanns i Mårtens backe.


”Uteliggarnätterna” var populära och både pojkar och flickor och familjer drog i stora skaror med mat- och dryckeskorgar till skogen. Det var liv i luckan! Att Amor sköt sina pilar just den natten bekräftar personalen på Barnbördshuset, som uppgav att man i början av nyåren bärgade slottsskogsskörden.


På grund av de många aktiviteterna beslutade stadsfullmäktige 1904 om byggande av en polisstation. Byggkostnaden fastställdes till 2 500 kronor. År 1905 var polisstationen klar och exteriören är den samma än idag. Invändigt fanns, förutom en expedition två arrester och en toalett.


De första poliserna i Slottsskogen var före detta parkvakterna Karl Emil Berggren, Albin Hansson Svedberg och Johannes Toll. Såsom parkpoliser erhöll de en årslön på 1 175 kronor. Förmånen av fri bostad uppskattades till 225 kronor om året och fråndrogs lönen.


Hårda arbetstider


Tittar man på deras arbetstider och fridagar detta första år i den nya polisstationen, så framgår det att under det första kvartalet 1905 hade de tre parkpoliserna vardera fyra fridagar.

Man hade en rullande lista på tre dagar:

Vintertid började första dagen 10-2 och 6-10 em

Andra dagen 2-6 em och 7-11 em

Och tredje dagen 2-6 em och 7-11 em

Sommartid var första dagen 5-9 fm och 5-9 em

Andra dagen 9-1 fm och 5-9 em

Och tredje dagen 1-5 em och 9-1 em


Särskilda kommenderingar


Utöver de ordinarie parkpoliserna kommenderades vid större arrangemang ytterligare poliser att tjänstgöra i Slottsskogen. I ett reportage i GP från den 27 juli 1906 kan man läsa:


”Bellmanfirandet blir nästan mera för hvarje år en märklig samlingspunkt. Slottsskogen har förmånsrätt till hedern af denna vackra och tillbörliga seds acklimatisering här. Otaliga voro de vandrare af alla åldrar och kön som i gårdagens stilla afton vallfärdade ditut och sprittande glädje rådde. Aftonen var skön, Bellmans toner summo i följe med andra af våra populära låtar genom rymden och ljuseffekter reflekterade trolskt mot grönskan och vattnet. Det var liv och lust och svärmeri.”


För att hålla ordning denna kväll finns en kommenderingsorder:

”Order för tjenstgöringen i Slottsskogen den 26 juli 1906.


Vid Winterpaviljongen och Stora dammen under befäl af poliskommissarien Ringqvist:

1 öfverkonstapel och 12 konstaplar deraf 2 till häst från Centralafdelningen samt 4 konstaplar från 1:a distriktet.


Vid Malmgårdsvillan under befäl af tf poliskommissarien Ekman:

1 öfverkonstapel och 12 konstaplar från 3:e distriktet, 2 konstaplar från 1:a distriktet och 2 konstaplar från 2:a distriktet.


Af denna kommendering utsättas 2 konstaplar å vägen från Malmgårdsvillan till ålderdomshemmet, 2 konstaplar å Olivedalshöjden, 2 konstaplar å Linnéplatsen, 2 konstaplar å vägen från denna plats till korsvägen nedanför Malmgården, 2 konstaplar mellan nämnda korsväg och Winterpaviljongen, 2 konstaplar å vägen framför polisstationen, 2 konstaplarframför Malmgårdsvillan samt 2 konstaplar å höjden mellan Malmgårdsvillan och Winterpaviljongen.


Vid nya paviljongen under befäl af tf poliskommissarien E Lemming:

1 öfverkonstapel och 12 konstaplar från 4:e distriktet och 4 konstaplar från 2:a distriktet.


Kommenderingarna skola inställa sig kl ½ 9 EM. Ryttarna tjenstgöra till kl 11 EM. Den öfriga personalen kvarstannar till dess att order om tjensgöringens upphörande lämnas.”


Polisens pensionärsförening får ansvaret


Polisvakta”, som polisstationen döptes till av den genuine göteborgaren, var i bruk ända till polisens förstatligande 1965 även om dess betydelse minskade när radiobilarna kom 1934 och mot slutet var den endast ett beredskapsrum för de polismän, som patrullerade i Slottsskogen.


Under några år var stationen lagerutrymme och rastplats för parkavdelningen och fritidsförvaltningen. Men i början av 1980-talet beslöt kommunstyrelsen att låta renovera byggnaden och efter samtal med dåvarande polismästaren Bengt Erlandsson föddes tanken att förvalta byggnaden som polismuseum. Avtal skrevs mellan Fritidsförvaltningen och Göteborgspolisens Pensionärsförening beträffande verksamheten och vid en högtidlig sammankomst den 27 oktober 1983 överlämnades nyckeln till polisstationen.


Omedelbart före invigningen möblerades byggnaden och utrustades med diverse polisiära museiföremål från förra seklets början. Här finns även äldre polisuniformer, kaskar och pickelhuvor, sablar, polistecken och mössmärken. Stationens historia speglas även i intressanta klippsamlingar.


Polisens pensionärsförening använder byggnaden för diverse sammankomster och har ibland öppet hus för allmänheten vid olika aktiviteter i Slottsskogen.


(Denna text författades av vår bortgångne kollega Åke Åkesson i samband med polisstationens 100-årsfirand den 8 september 2005.)


Polisvakta är ett populärt besöksmål, både för oss medlemmar och för allmänheten. Diagrammet till vänster visar ökningen av besökarna under de senaste åren.